Hela Sverige har nu följt den skenande högvaktshästens vilda färd genom centrala Stockholm till förorterna via TVs nyhetsprogram, YouTube mm. Tänk vad fort det kan gå genom Stockholm när man inte behöver stanna för rödljus…

 Nu får man kanske inte raljera alltför mycket. En skenande häst är en allvarlig fråga, både för den avkastade och skadade ryttaren och de människor som ev. skadats längs skenfärden. Beridna Högvaktens representanter har fått kontakta de drabbade och uttrycka sina ursäkter och medlidande.

 Det får mig dock att tänka på våra goda vänner Hillevi och Inge Wilhelmsson från Lunds Ladugårdsmark i Skåne, första klassens hästmänniskor och uppfödare ut i fingerspetsarna. Hillevi skulle komma till Stockholm i somras på ett sällsynt besök och skulle då även titta på K1 och Beridna Högvaktens hästar, eftersom hon och Inge hade levererat en häst dit. ”Jo, det var en bra häst men han var lite lång i ryggen”, sa Hillevi. Ja, dessa uppfödare med sina falkblickar och minne för detaljer, man slutar aldrig att förundras…

 Nu knölade det till sig för Hillevi med hennes besök i Stockholm så vi kom inte upp till K1 som jag hade planerat väldigt noga med K1:s stallchef. Kvalitetshästen från Skåne med den långa ryggen fick inte återse sin tidigare ägare, men vi blev bekanta med hästen genom den ingående beskrivningen och det planerade besöket som uteblev.

 Jag ska nu på fredag träffa vår förträffliga samarbetspartner Beridna Högvakten och dess kanslichef Olof Karlander och ställföreträdande kanslichefen Johan Edström, båda också goda vänner sedan urminnes tider, för att diskutera hur vårt samarbete ska se ut i år med alla detaljer i Ericsson Globe. Jag ska då ta upp den stora frågan huruvida det var Skånes stolthet med den långa ryggen, som har åstadkommit den stora uppståndelsen…